Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur Socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.

I vår studie kommer vi att jämföra och analysera elevers språksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska områden använder sig av språket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de får i sitt första språk. Vårt syfte är att jämföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och områden, tanken är att se hur deras flerspråkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer när de använder sig av språket. För att nå vårt syfte har vi valt att intervjua flerspråkiga elever på två olika skolar som ligger i två olika socioekonomiska områden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever från vardera skola.  Det vi tolkat utifrån de resultat vi har fått är att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn på deras flerspråkighet i de olika områdena. Skillnaderna är att flerspråkighetens betydelse i områdena är olika då de på ena skolan ser att de kan använda sina kunskaper i många olika situationer i jämförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flerspråkighet är begränsad.

Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i kostvanor mellan barn..

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet.

Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska självkänsla beroende på om de läser i en kommunal innerstadsskola eller på en kommunal gymnasieskola i ett område med andra socioekonomiska förutsättningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig på en enkät som består av två delar. Den första sidan innehåller fyra övergripande frågor som vi utformade eftersom vi ville få reda på fakta om eleven. Resterande sidor av enkäten är ifrån CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och är reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mäta fysisk självkänsla.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande.Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa.Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa?Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation. Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, Socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk ? på utsidan.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt att sätta det i relation till målet om en likvärdig utbildning. Undersökningen bygger på en komparativ studie mellan två skolor.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög.

AbstractStudiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet.Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund.